Monday, September 20, 2010

Democratic Dilemma

It was a sad, sad day today. The party I voted for didn't do well at all, very bad actually, even though it remains the largest party (by less than a percentage), and the collaboration it is a part of did not get enough votes together either. That's unfortunate. But the worst aspect of the election result is that Sweden now has a far-right, anti-immigration party in Parliament, the Sweden Democrats. "Welcome to the world of nasty parties", a British journalist wrote before the election. Sweden has been one of few democracies without this type of parties, and I had been hoping we could keep it that way, but... Let's hope they just stay for this mandate period (though I'm not so confident that it will just be four years...).

I'm not going to go into why this happened, why people vote for them and what role they may play as king maker in Parliament - can't bother right now (though I'm working on such a piece at work) - instead I want to express support for Aftonbladet's campaign campaign "We life different".


I also want to bring a dilemma I have at the moment. I discovered today that members of my extended family have (at least two out of the three people concerned, it seems) voted for the Sweden Democrats. I feel this is just so wrong that I don't know what to do with the information how I feel about it. Do I show my disgust for their opinions by "breaking up" with them; do I just remove them from my Facebook friend list for a while; or do I do none of the above and instead constantly take the debate with them?

I have thought a lot today about democracy and was reminded of one of political scientists and a piece of work that had big influence on me during my studies; Robert Dahl and his book "Democracy and Its Critics". The core question in the book is whether democracy is about the process or the end in itself.

I am definitely a big supporter of the democratic process and understand that we have to accept the opinion of the majority and that sometimes others have a different opinion - like right now with more people voting for the centre-right Alliance rather than "my" guys the Red-Greens - and that sometimes these opinions may be really unwanted ones. But there is a limit, a border, which sometimes should not be crossed and this situation is such a case. That said, we still need to accept the situation - this is the drawback of democracy but democracy is still the best system available. But I will never accept and respect people with racist opinions.

9 comments:

  1. Oj vilken svårt situation! Jag förstår verkligen att du just nu inte riktigt vet hur du ska tackla dina släktingar. Sådant är himla svårt. Själv hade jag nog tagit upp en diskussion tror jag, men det beror såklart mycket på hur personerna ifråga också. Tyvärr tror jag verkligen att SD lyckats så bra i år pga flera faktorer men där en är att de lyckts göra sig mer eller mindre rumsrena. Att det inte längre anses "fult" att hålla med dem eller rösta på dem. Nu menar jag naturligtvis inte att de flesta tycker det är ok, men att det är FLER än tidigare som tycker det är ok. Och detta har banat väg för deras framgång. Sedan tycker jag kanske att de andra partierna gjort lite för lite i sin politik för att bemöta SD? Tror det kan ha spelat in det med. För ute i samhället har det under se senare åren vuxit ett större och större "motstånd" till mycket av de problem som ändå finns där och som är invandrarrelaterade. Jag tycker själv att en del politiska beslut eller synsätt hos de etablerade partierna varit väldigt konstiga. mer att säga att "det finns inga problem och om någon tycker det är de rasister" än att verkligen försöka ta sig an den problematik som uppstått och försöka lösa problemen. på ett sätt som gagnar de flesta. Och de drabbade invandrargrupperna främst. Jag tror verkligen att om man gjort detta mycket tidigare (kanske med början redan en 10 år tillbaks i tiden) så hade inte SD kunnat vinna lika mycket mark. Men detta är såklart bara personliga teorier.
    Jaja, du är säkert mycket mer insatt i detta än jag och de vore intressant om du så småningom ändå skulle kunna tänka dig att skriva lite på bloggen om vad du nu kommer fram till på ditt jobba ang detta.
    Kram!!!!

    ReplyDelete
  2. Ja, verkligen en sorglig dag för Sverige!!
    Jag har samma dilemma, jag har också en släkting som håller på SD (kusinbarn till min pappa) och sedan jag fick reda på det för några år sedan, har jag funderat på hur jag ska ställa mig till det hela. Till att börja med tyckte jag att det var så olustigt att jag tänkte att det kunde jag aldrig berätta för resten av familjen! Nu har jag inte träffat honom på 4 år och har ingen kontakt men ett tag var vi ganska nära vänner. Det känns faktiskt ganska skönt att inte ha någon kontakt med honom nu för jag känner som du, jag kan inte ha respekt för någon som inte respekterar alla människors lika värde.
    Mina föräldrar hade ett annat dilemma för något år sedan då de upptäckte att ägarna till en restaurang de var bjudna till på fest tillhörde SD. Min pappa funderade på att inte gå på festen just för att göra en markering men jag tror att de gick trots allt. Egentligen borde de kanske inte ha gått men bara det att de tänkte tanken blev jag väldigt glad över!

    ReplyDelete
  3. Svårt. Men jag tycker att du ska ta debatten. Det bästa är ju om vi kan påverka de människorna till bättre tankegångar.

    Jag mår inte tillräckligt bra för att gå in på långa diskussioner just nu, men jag ska bara säga kort att det läskiga är inte att det finns rasister och nazister, det läskiga är att de börjar göra sig rumsrena och lyckas dölja det hela bakom nationalsocialistiska dimridåer. Och jag har hört så många smygrasistiska kommentarer de senaste åren att jag nästan baxnar. "Skämt" och liknande. DET är läskigt.

    Kram!

    ReplyDelete
  4. Usch vilket dilemma. Jag vet inte alls hur jag hade gjort, jag har suttit och funderat i en halvtimme och gått igenom min släkt och funderat på hur jag hade gjort om den eller den hade röstat på SD osv. Jag kommer inte på något bra att säga heller mer än att jag förstår att du får ont i magen av hela situationen :-(

    ReplyDelete
  5. Svår situation. Jag har varit med om liknande och då har jag valt att dra öronen lite åt mig, men samtidigt kanske man inte ska dra sig tillbaka helt, för det kan ju vara att det är personer man kan få att tänka igenom sina val. Tror ju tyvärr att det också är flera som har röstat på SD "i brist på annat", personer som kanske inte helt har hört de egentliga budskapen och kanske inte förstått hur saker och ting hänger ihop eller inte hänger ihop ska man kanske snarare säga. Fast ja, är det inte tillfället med just dessa personer, ja så vill jag inte vara den som säger vad du ska göra. Jättesvår situation - som så klart hänger lite ihop med hur mycket du har med dem att göra sov...

    ReplyDelete
  6. Saltistjejen - Ursäkta sent svar här, har liksom inte orkat ta tag i ämnet. Den första besvikelsen och förskräckelsen över både valresultatet och upptäckten angående släktingarna har gett sig och jag känner väl att det ändå är bättre att så att säga ta debatten än att säga upp bekantskapen men samtidigt kommer jag nog inte ta debatten proaktivt. Känns onödigt att skapa en massa konflikter. Jag har dock och kommer fortsätta göra det klart vad jag tycker om Sverigedemokraterna och deras åsikter och politik.

    Jag har ändå inte supernära kontakt med dessa släktingar (kusiner). Vi var nära en gång i tiden men är inte det nu så vi ses inte så ofta. När vi ses och när det kommer upp kommer jag givetvis ta debatten men kommer som sagt inte ta upp den bara för att.

    Jag håller med dig om att SD lyckats så bra just för att politiker och media inte tagit debatten. Samtidigt finns det olika teorier om hur man ska tackla sådana här partier och olika länder har provat olika metoder och tyvärr har ingen fungerat helt ut så det är svårt att säga också huruvida den valda vägen hittills var rätt eller fel.

    Du har även rätt i att de lyckats att göra sig rumsrena och att det numera ses som okej att rösta på dem. Många av dem som röstar på dem är ju inte riktiga rasister utan de har attraherats av budskapet eller deras sakfrågor på andra sätt. De tycker det finns problem och tycker inte att andra partier tar upp dem. Men de tycker inte nödvändigtvis att alla invandrare ska bort.

    Jag ska skriva mer om detta så småningom, i ett separat inlägg!

    Kram!

    ReplyDelete
  7. Petra - Nu har man ju hämtat sig lite från chocken att de kom in. Livet återgår till det normala liksom. Jag hoppas dock verkligen att de andra riksdagsledamöterna inte börjar se det som normalt utan fortsätter ifrågasätta dem och deras politik varje dag.

    Visst är det svårt. Som jag skrev ovan är jag dock inte så nära med dessa kusiner längre så på ett sätt kanske jag inte behöver bry mig så mycket. Dvs det är inte så att vi ses varje vecka och detta blir ett diskussionsämne varje gång. Men vi ses ju såklart och har kontakt och då kan det ju bli jobbigt. Jag har i alla fall gjort klart nu till i alla fall en av dessa kusiner vad jag anser om SD och deras politik - framför allt att jag inte kan respektera någon som inte är övertygad om människors lika värde (jag kanske måste acceptera och tolerera det, men jag har inte respekt för en sådan åsikt). Men att jag inte vill säga upp bekantskapen. Tror det är bättre att jag försöker övertyga dem även om jag tror det blir svårt och/eller kan ta lång tid. Men jag kommer inte proaktivt försöka övertyga dem hela tiden.

    Det måste ju vara ännu mer vanligare för er som kommer från Skåne där SD har sitt fäste. Att ni kommer i kontakt med SD-anhängare vill säga. Iofs är de ganska stora i min hemstad Södertälje. Jag har i alla fall tagit bort några kontakter på FB som jag förstått sympatiserar med SD. Särskilt gamla grundskolekompisar som man ändå inte träffat på 20 år, typ.

    Kram!

    ReplyDelete
  8. Marianne - Som du ser från ovanstående svar så kommer jag ta debatten. Inte jaga dem för att alltid argumentera men när det kommer upp.

    Håller med dig om att det läskiga är att de blivit rumsrena och fått röster på andra frågor och/eller genom att dölja sin riktiga grundsyn. Därför det är så svårt att hantera också. Lättare när det är rak och ärlig rasism så att säga. Politikerna har fortsatt agera som om det var det och den strategin har inte lyckats tyvärr. Om du förstår vad jag menar.

    Kram!

    Skolfröken - Hade nog varit ändå svårare om jag varit närmare dessa kusiner. Vi var nära när vi var små men har glidit ifrån varandra genom åren. Så vi ses inte så ofta. Men jag kommer fortsätta vara klar med hur jag tänker och tycker och ta debatten när vi ses och hörs och det är relevant.

    Magonten har försvunnit men det är ju inte en rolig situation egentligen. Känner mig ganska likgiltig ibland (att det liksom inte spelar någon roll om vi har kontakt eller inte) men oftast känner jag att så vill jag ju egentligen inte helst ha det. Svårt. (Kan hända att personerna i fråga läser detta men det kanske bara är bra?!)

    Kram!

    ReplyDelete
  9. Bejla - Det var ju min första reaktion, att dra öronen åt mig, och en del av mig vill det fortfarande men samtidigt är det inte riktigt rätt. Både för att de ändå är mitt kött och blod och för att man borde försöka få alla att tänka om, och kanske särskilt de man håller kär.

    Jag tror just dessa personer inte bara röstat på SD av missnöje och i brist på annat... men jag hoppas att det ändå är så och skulle bli så glad om det vore så! I alla fall två av dem. En annan som jag iofs inte tror röstade på SD men ändå tycker att det är okej att de kom in i Riksdagen har nog snarare inte riktigt koll på deras egentliga budskap. För det är ju inte enstaka sakfrågor och förslag som är problemet utan grundsynen som genomsyrar hela partier och valmanifestet.

    Kram!

    ReplyDelete