Time to write about one of my favourite topics - gender equality (my other favourite is climate change, as you've probably noticed).
Unfortunately last year, Sweden lost its no 1 position on the World Economic Forum's equality list, the Global Gender Gap Report. Fortunately we only dropped to place 3, after Norway and Finland (Iceland is no 4 and Denmark no 7 so the Nordic region sure dominates that list). The list compares 130 countries, covering 92% of the world's population.
The rest of Europe does pretty well; Ireland is no 8 and Germany no 11, while the UK occupies place 13 (I'm actually a bit surprised that Ireland and Germany do better than the UK; will have to blame it on my prejudices about Catholic pro-life Irish people and stay-at-home-mother-loving Germans). Don't move to Saudi-Arabia, Chad or Yemen if you are a woman.
The index is based on four main pillars: economic participation and opportunity, educational attainment, political empowerment and health and survival. The Nordics score very high in all those categories; Norway overtook Sweden partly due to its work on increasing the share of women in top management position (by legislating; Sweden has decided against that route - we'll see what strategy works best in the long term).
The USA is in 27th spot. One factor for the average position (towards the lower end for developed countries) is the limited maternity provision at childbirth. Here's an article from New York Times on this topic (from 2007 but it's still very relevant):
Paid Leave for Maternity Is the Norm, Except in ...
AMERICAN women sometimes joke that they plan to move to Sweden or France before they become pregnant, to take advantage of the generous paid maternity leave those countries provide.
In fact, would-be moms may not realize they have many more options than just those two: 170 countries offer some paid maternity leave, and 98 of them offer at least 14 weeks off with pay.
The United States is not one of them.
This point was starkly illustrated in a world map published in the August issue of National Geographic entitled “Who Gives Parents a Break?” The data was provided by the “The Work, Family and Equity Index,” a report released in 2007 by researchers at Harvard and McGill.
On the map, the United States stood out as an arid brown blotch, one of only four — the others being Liberia, Papua New Guinea and Swaziland — with no paid family leave.
Why doesn’t such a policy exist now, on a national level? There is no simple answer.
First, the 1993 Family and Medical Leave Act does require certain larger companies to give workers who meet certain criteria up to 12 weeks of unpaid leave. But as many as 40 percent of workers don’t qualify under the provisions of that law — because their employer is too small, or they haven’t worked for the company long enough. And a survey in 2000 by the Department of Labor found that 78 percent of workers who qualified for this leave said they didn’t take it because they couldn’t afford to.
Employees may want greater government involvement, but many businesses object to the idea of being required to give paid leave. The main issue is financial, said Marc Freedman, director of labor law policy at the United States Chamber of Commerce, which opposes government requirements for paid family leave. “Paid leave is widely provided by many businesses already,” he said.
“Employers are at least resistant if not opposed because of their fears of the cost impact of this mandate. They would have to find the money to pay for these benefits.”
While companies may balk at the cost of paid leave, many workers often do need time off for reasons having to do with health or family responsibility — and they can ill afford to lose any wages, let alone their jobs.
As the lawyer Joan Williams notes in her book “Unbending Gender: Why Family and Work Conflict and What to Do About It” (Oxford University Press, 2001), many people, and not just employers, are still influenced by the outdated ideal of the single-income household, in which a working person typically relied on someone at home to care for a new baby or a sick relative or cope with any of the myriad situations that families face.
MOST families today are dependent on two incomes. But Debra Ness, president of the National Partnership for Women and Families, an advocacy organization in Washington, said, “Our policies don’t reflect the reality of working families’ lives.”
There have been changes at the state level. California has had a paid family leave law since 2004, and Washington State approved a parental leave law in April. Similar bills have been proposed in other states. Most of these measures are paid for entirely by employees.
In California, workers contribute a small percentage of each paycheck into a collective benefits fund; those who need a leave can take six weeks off at 55 percent of their wages.
At the federal level, Senator Christopher J. Dodd, Democrat of Connecticut, and Senator Ted Stevens, Republican of Alaska, introduced a bill in June, that would in effect become a financial supplement to the federal Family and Medical Leave Act. Unlike the California program, funding for the Family Leave Insurance Act of 2007 would come from a combination of employer and employee contributions, and general tax revenues as well.
Clearly, there are a lot of details to work out. But given all of these proposals, and the 170 countries with paid leave now, surely there is some solution for the United States. There are plenty of good reasons to go to Sweden or France, but paid parental leave shouldn’t be one of them.
Verkligen ett intressant inlägg, inte klokt egentligen att USA once again står tillsammans med fattiga u-länder i sådana här sammanhang. Har de förresten ratificerat Barnkonventionen än?? Det var ju bara USA och Somalia som inte gjort det för några år sedan...
ReplyDeleteFår se vad den nya presidenten kommer att göra när det gäller sociala och ekonomiska rättigheter!
Nej, någon föräldraledighet är ju inte att tala om i USA. Det är faktiskt pinsamt att villkoren är så dåliga i detta land.
ReplyDeleteDet som talar för att mer skulle kunna hända i USA med Obama är hans fru Michelle. Tror jag. Hörde senast idag en intervju med Michelle där hon fick frågan vad hon som presidentfru vill ägna sig åt för frågor. Hon svarade då jämställdhetsfrågor, hon berättade vidare att de som två yrkesarbetande småbarnsföräldrar hela tiden fört en kamp och att hon vill underlätta för alla i den situationen. Det känns oerhört positivt med ett modernt, ungt par i vita huset som tänker nytt!! Det var ett tag sen nu.
Sen tror jag i och för sig att många saker dessvärre inte kommer kunna uppfyllas (nu tänker jag inte på detta med föräldralediget utan andra sociala frågor). Mycket av det som "lovat" ska genomföras vad gäller t.ex. sjukförsäkringssystemer i USA kommer stå tillbaka under åtminstone första mandatperioden då ekonomin är som den är just nu, det finns helt enkelt inte resurser som räcker till. Jag tror faktiskt inte så många stora förändringar kommer ske under de här kommande 4 åren utan alla resurser kommer att behövas för att få ordning på ekonomin. Underskottet just nu är ju svindlande 1200 miljarder dollar. Det spekuleras i ett nytt stödpaket på kanske upp till en miljard. Återstår att se vad det blir av det snacket. I så fall skulle USA ha en skuld på 2000 miljarder dollar...
De nordiska länderna har det verkligen helt suveränt, helt outstanding när det gäller just vara gravid och föräldraledig. Det är faktiskt svårt för folk här att tro att det är sant.
Som det står i ditt inlägg så finns det ju i USA, vissa delstater och bland en del arbetsplatser betald föräldraledighet. Och det är väl det många hoppas ska spridas, men de generösa villkoren som finns i Sverige diskuteras ju inte ens här och skulle nog aldrig kunna bli verklighet. Det finns inte ens på kartan att man skulle ha 16 månader (eller vad det nu är nuförtiden) 80% (eller vad det nu ligger på) betald föräldraledighet. Blir det större spridning av 3 månaders betald föräldraledighet så är det en megastor seger här.
Det är liksom på de niåverna det handlar om. Det skulle ju göra jättemycket här, vara väldigt mycket. Men med nordiska ögon tycker man ju det är väldigt lite ändå...
Mycket intressant! Men inte så konstigt att det inte finns föräldraledighet när det inte ens finns sjukvård till alla. Jag blir lika förundrad varje gång jag läser om barn som inte får operationer och cancerbehandlingar bara för att det INTE TÄCKS AV FÖRSÄKRINGEN eller att de ingen försäkring har. Obegripligt att ett land som USA har det ställt på det viset.
ReplyDeleteHoppas att fru Obama kan hjälpa till att få en förändring, som Anne skriver.
Petra - Jag googlade och enligt Wikipedia så är USA och Somalia de enda staterna i världen som inte ratificerat konventionen! Det stod "as of Decembe 2008" så det var uppdaterat. Trist.
ReplyDeleteMen sedan står det att Obama is on the case!
"The United States government played an active role in the drafting of the Convention and signed it on 16 February 1995, but has not ratified it. Opposition to the Convention is in part due to what are seen as potential conflicts with the constitution and because of opposition by some political and religious conservatives. The two reasons often given for the US Senate not ratifying the Convention were that the State of Texas allows children to be given the death penalty, which the Convention would not allow, and that it would undermine parents' rights. The Heritage Foundation sees the conflict as an issue of national control over domestic policy. President-elect Barack Obama has described the failure to ratify the Convention as 'embarrassing' and has promised to review this. The US has signed and ratified both of the optional protocols to the Convention."
Får se vad den nya presidenten kommer att göra när det gäller sociala och ekonomiska rättigheter!
Anne - Tack för din långa kommentar. Pinsamt är vad det är. Men det är ju liksom inte några svenska 13 månader vi efterfrågar heller men 3 månader för alla kunde de ju erbjuda i alla fall. Jag tror inte att Obama (Barrack eller Michelle) kommer att göra någon radikalt på detta område men kanske någon liten förbättring i alla fall, och det skulle ju vara ett litet steg på vägen. USA ska ju vara landet med alla valmöjligheter men på något sätt blir det ju tvärtom - antingen blir man hemmafru eller så börjar man jobba så snart bebisen kommit (typ). Ingen mellanlösning direkt. Och var är papporna?
ReplyDeleteHåller tyvärr med dig angående alla löften. Han kommer nog åstadkomma en hel del men inte på en gång och kanske mer i "light"-variant.
Om jag var tvungen att prioritera mellan föräldraledighet och sjukvård för alla skulle jag välja det senare. Barn och familjer överlever ändå; men utan sjukvård gör de inte det.
Shit, vilket skuld alltså. USA får snart producera lite nya pengar à la Zimbabwe!
P.S. Den svenska föräldraförsäkringen är ca 13 månader om man tar ut 7 dagar i veckan. Det är pengarna alltså; du har rätt till längre ledighet i kalenderdagar. 80% av lönen upp till ett tak som nu är på en månadslön på ca. 33-34000kr. Sedan betalar vissa (ganska många) arbetsgivare 10% (dvs upp till 90%) första månader som en extra förmån.
Marianne - Precis, som jag skrev ovan, så skulle jag prioritera sjukvård för alla. För man måste nog bygga upp ett system som bas för ytterligare förmåner, t ex föräldraförsäkring, på samma grunder och premisser som en allmän sjukvårdsförsäkring. I Sverige kommer ju detta från staten fast indirekt från företag genom sociala avgifter. Men i många andra länder betalar företagen direkt till sina anställda. Jag tror nog den indirekta lösningar är bättre.
ReplyDeleteDet är förresten så hemskt det du säger, att inte ens barn får den bästa cancervården om de inte har rätt försäkring! Usch!
Anna,
ReplyDeleteTack för exakt info om den svenska föräldraledigheten, med korrekta siffror!
Anne - Du kan kolla mitt nyaste inlägg också. Där nämner jag detta också, dvs de 13 månader (390 dagar) betald 80% + 3 mån (90 dagar) med garantibelopp. Tror garantibeloppet är på 5000-6000 kr i månaden men vet inte exakt.
ReplyDelete