The weekend started with old friends being reunited for dinner and drinks on Friday evening, except for James who was busy sorting out the last details ahead of the big day, understandably. French Céline, Swedish Karl, me (i.e. Swedish Anna) and English James* met back in 1998-1999 when we all lived in the same place in London, in a long-term stay hostel/student house in Notting Hill**. Spanish Diego, now Céline's husband, also lived there for a while but for a much shorter period than the rest of us; though enough time for him and Céline to hook up! :) We have been pretty good at keeping in touch over the years. In the beginning, until 2002 or so, it was much easier as most of us still lived in the UK, but since then it's maybe been once a year at best, usually for someone's wedding, and we have also met on one-to-one basis so-to-speak. All of us gathered for Céline and Diego's wedding in Barcelona (where they live) back in 2004 or 2005 and again for Karl and Anlaug's wedding in Norwegian Telemark last year and now for James and Jill's (Karl and Anlaug recently had a baby girl so Anlaug had to stay at home this time unfortunately). And hopefully all will make it for ours!
Peter, Kalle, Diego, me and Céline
James and Jill got married in the cute little Danby Wiske church near Northallerton, Yorkshire, dating from the 12th century.
And here comes the bride!
Vows
Signing the registry at the end of the ceremony
Newlyweds!
The little bridesmaids or flower girls and page boy as they are sometimes called
Céline with daughter MaïwennSome English churches has a tradition at weddings whereby the local children secure the gates of the church yard by tying them together (though in this case I think the best man arranged it but the little bridesmaids guarded the gate for a while). The gates and more importantly the newly married couple are not released until they have thrown some money (coins) over the gate (or to the children). This is called "parrying up".
Cutting the ribbon after having paid their dues
You can't have a wedding without confetti!
After the wedding everyone went to Jill's parents' house in Danby Wiske for a reception. They have an amazing garden that, impossible to believe, was just a dirt field three-fours years ago. It was just perfect for a reception. Unfortunately I didn't take a picture of the garden as such. At the reception there was a (senior) orchestra playing and we were treated to Pimm's (naturally) and finger food...
Jazzy
The children enjoyed the music
...and wedding cake of course. It was beautifully decorated with flowers from the garden and local fields.
Cutting the cake
After the reception we drove to Headlam Hall about 40 minutes away for dinner where we first continued to mingle while the newlyweds had their official photos taken.
We also had our photo taken :)
...and Céline kept her daughter occupied
Peter even fell asleep for a while :)
Once dinner was on it followed the usual English tradition whereby all speeches are held one after the other after dessert and not spread out throughout the dinner as in Sweden. The other difference is that in England only three people make speeches; the father of the bride, the groom and the groom's best man (a bit too male-dominated if you ask me, but when you are in Rome...).
James's speech
A tradition that is probably the same everywhere though (?) is the wedding waltz though James and Jill's dance was more of a slowdance than a waltz :)
The seating arrangements are also different in England (and other countries) compared to Sweden. Instead of mixing everyone at long tables (which means couples don't sit together), partners are seated not next but close to each other at round tables. Our table was called the "International table" and seated our little group of friends as well as Jonathon and Ingrid from South Africa (but living in London) and an English guy (can't remember his name). On this particular occasion it was a good set-up though, since we don't see each other that often and want to make the most of time spent in the same location.
Then there was dancing of course. The children were quite active on the dance floor before it was time for bed (which was not that much earlier than the rest of us as English weddings tend to finish a midnight and this one did too).
Peter, Céline and Kalle go crazy
Final picture: wedding details
* Céline has lived in Spain for several years and is married to Spanish Diego (who grew up in Brazil); Karl moved to Norway with his family when he was only ten years old and studied and worked in England, Germany and Sweden before moving back to Norway two years ago or so (he married Norwegian Anlaug last year); I have as you know lived in the US, England and Belgium - quite an international bunch! James is the odd one out I guess who's really just lived in the UK :)
** Great location, great friendships, but the food was abysmal and the (shared) showers... Hope things have improved somewhat since then.
Kul att du skriver om traditionerna, så som den att "skänka" pengar innan de släpps ut. Jag tycker också att antal tal bör begränsas för ibland kan det bara bli för många.
ReplyDeleteFina bilder du bjuder på och ni, du och din blivande make ;), ser urtjusiga ut!
Taina - Tänkte att inlägget blev lite intressantare med lite "local flavour"! :) Jag tycker faktiskt det är för få tal i England och föredrar den svenska traditionen fast jag håller med att det kan bli lite många tal på svenska bröllop ibland.
ReplyDeleteTack för komplimangen! :)
Jätteintressant, jag kunde ingenting om engelska bröllop, förutom det man ser i Four Weddings :-)
ReplyDeleteHärligt med sån vänskap som trotsar gränser och tid!All lycka önskas brudparet.
ReplyDeleteSkolfröken - Kul att bidra med lite ny kunskap! :) Nu kunde jag iofs ha skrivit mer sådant men antar att folk känner till att brudens förs in av sin far t ex. De som jag hade kunnat skriva mer om kanske är att man gör själva registreringen i slutet av ceremonin - i Sverige får man ju vigselbeviset men pappersarbetet är redan gjort i förväg så att säga - och att brudens far stod med bredvid bruden under större delen av ceremomin vilket jag inte visste skedde.
ReplyDeleteOlgakatt - Visst är det! Jag gillar mina fina vänner över hela världen (har fler än dessa efter att ha bott utomlands på diverse platser), det ger liksom en extra "flavour" (vad säger man på svenska egentligen?). Jag ska hälsa brudparet!
Oj massor av inlagg att lasa ikapp for mig sa blir en ltie langre kommentar :-).
ReplyDeleteForst och framst: Ringen! Vad fin den ar!! Och lite engelsk i stilen dessutom men en single diamant sa dar. Valdigt valdigt fin!! Hur kanns det? Gar du och kikar pa den hela tiden :-)?
Vad skoj att du har varit i mina hoods den har sommaren. Fast i mina hoods ar det kanske inte direkt eftersom jag bor manga manga timmars bilvag ifran stallena ni besokte. Jatte skoj att bade lasa dina tanker om england och se dina foton.
Blev valdigt forvand nar jag sag att ni varit i Whitby eftersom jag sa sent som i gar laste en bok dar som bland annat utspelar sig i Robin Hoods Bay. Jag hade aldrig hort talas om det sa undrade just var det ligger.
Jag tycker ofta att man blir lite forvanad over det otroligt vackra landskapet i England. Att det ar sa 'kulligt' gor ju att utsikten ofta blir otrolig!
Sa till brollopet. Man ser fran fotona att det var ett valdigt typiskt engelskt brollop ni var pa! Jag har bara varit pa nagra fa sadana och aven om det varit trevligt sa har det inte kants sa avslappnat som de svenska vi varit pa. Just det dar med att fler gaster haller tal och hittar pa lite spex i sverige gor ju en stor skillnad tycker jag!
For att inte tala om brollopstartan. De ar ofta valdigt tjusiga men oj vad besviken man brukar bli pa smaken... frukt tarta indrankt i alkohol ar ju oftast modellen. Dar seden ar att brudparet ska spara den oversta delen tills de doper sitt forsta barn. Huva... (jag hoppas den har tartan var lite mer aptitlig?)
Men sedan har jag varit pa manga andra brollop i england som varit mer som en stor brakfest och inte alls sa 'uppstyltat' som de mer traditionella. Ja det finns sa klart en massa olika varianter pa brollop bade har och i sverige...
Vad fina du och Peter var pa brollopet!!
Harligt med resa till Frankrike ocksa. Jag kanner ett desperat behov av sol och badliv nu. Vi hade ju ocksa fantasktikt vader i nagra veckor. Men dessvarre var det for tidigt (redan i juni) och nu skulle det sitta fint med lite mer sommar och varme.
Och till sist.. tyckte det var intressant att lasa om det dar med semester och vad det ger for effekter. Pa satt och vis ar det ratt trevligt att dela upp sin semester lite och ta nagon vecka pa varen, nagra pa sommaren och nagra runt jul. Sa slipper man dessutom fa den dar hemska paniken nar semestern ar slut och man knappt kommer vara ledig forran nasta ar igen... Men samtidigt sa saknar jag den dar semesterskanslan som infinner sig i sverige i juli, for den finsn inte alls hari england.
Forlat, jag skriver som en kratta, men nu ar lunchen slut och jag maste satta fart har igen.
Stor kram!
Millan
oj.. josses vilken lang kommentar det blev... sorry!
ReplyDeleteMillan - Det gör ingenting att det var en lång kommentar, det är bara kul!
ReplyDeleteKul att du gillar ringen! Precis, vi körde lite mer anglosaxisk model med enstensring. Jag är jättenöjd och jag kikar ganska mycket på den även om det inte är lika mycket nu som när jag precis fått den :)
Det är ändå ganska små avstånd i Storbritannien så det är nästan dina hoods! :) Vi var ju till Wales och Bristol är ju också nära Wales, bara olika änder av Wales haha!
Vad komiskt att du precis läst en bok som utspelar sig i Robin Hood's Bay (vad heter den?)! Nu vet du var det ligger!
Jag tycker också landskapet är förvånansvärt vackert. Det är mycket mer kulligt i allmänhet och Lake District som jag trodde skulle vara kullar är ju verkligen höga berg och djupa dalar (det inlägget är sist i serien så ni får vänta lite till)!
Du har rätt i att bröllopet var trevligt men inte avslappnat på svenskt vis. Svenska bröllop är på många sätt mer formella med toastmaster och rutiner men samtidigt med avslappnat på något sätt. Och det är sällan det blir fest-fest på engelska. Har de du varit på också slutat vid midnatt? Nu har jag iofs bara varit på tre engelska bröllop men två av dem slutade vid midnatt medan det tredje iofs höll på lite till och blev mer fest men det var en svensk tjej som gifte sig med en britt.
Den här tårtan var faktiskt god måste jag säga. Det var som tur är både fruktkaka och "vanlig" tårta (jag smakade lite på fruktkakan också och för att vara en sådan var den helt okej men jag gillar egentligen inte det alls). Jag borde förresten ha nämnt i mitt inlägg detta om traditionen att spara en bit fruktkaka till första barnets dop vilket på den gamla goda tiden var ett år efter bröllopet :)
Det var skönt att få sol och bad i Frankrike också. Nu har det ju som sagt varit väldigt fint väder i Sverige också men då jobbade vi för det mesta och kunde mest njuta av det på helgerna.
Vad gäller semester gillar jag att ha lite sammanhängande på sommaren för att riktigt gå ner i varv (jag gillar mitt jobb och brukar inte känna stress över att börja jobba igen och det brukar vara ganska lugnt första dagarna för folk vet att man behöver tid att gå igenom alla mejl osv.) men jag vill också spara till att ta några dagar då och då under övriga året.
Blir det någon smekmånad för er då?!
Kram!
KUL att läsa detta! Jätteroligt. Märker att amerikanska bröllopstrad går hand i hand med de engelska. Väldigt likt. Utom det där med grindarna då, hihi!
ReplyDeleteSamma här att det är tre personer som håller tal oftast, och just de du nämner. Men Peters mamma har hållit tal för alla sina barn, så där har hon varit lite annorlunda. Peters pappa också, förstås, men det är ovanligare att mamman håller tal.
Väldigt vacker brudklänning Jill hade. OCH du var så fin i din sidenklänning också.
Tycker det är så kul att du nästan har en på pricken likadan förlovningsring som min.
Läser Millans kommentar och kan nicka till mkt hon skriver
och inser åter hur lika US o UK är. Men här sparar man den översta tårtan i bröllopstårtan och äter den på sin första anniversary, haha! Vi hade vår i frysen, men slängde den efter ett tag. Vi gifte oss i Sve, men hade en stor bröllopsfest här sen vi kom tillbaka o från den festen kom tårtan.
The first dance ja...
Likadant där, det är aldrig vals som gäller,det är mer en slow dance. Peter o jag hade "fly me to the moon". Tror aldrig jag sett ett amerikanskt brudpar dansa en trad.vals.
Roligt att få ta del av detta inlägg. När är det dags för dig och Peter att knyta hymens band?
Annika - Det är nog inte så stor skillnad mellan engelska och amerikanska bröllop. Det enda är kanske att det brukar vara fler gäster på amerikanska kanske fast det kanske bara är något jag har fått för mig. På detta var det kanske kring 100, eller drygt 100, medan amerikanska väl ofta är minst 150? Iofs var det kring 220 gäster på min kompis Anoushkas bröllop för några år sedan men hennes föräldrar är från Armenien och hennes man har också armenisk härkomst och deras bröllop brukar ju vara ännu större. Har också fått för mig att det är vanligare i USA än i England att ha t ex 5, 6, 7 eller fler brudtärnor och lika många marsalker? Men jag har inte varit på något amerikanskt bröllop än så jag kan ha fel. Nästa år i oktober ska vi dock på mitt aupairbarns bröllop - det ska bli kul! Även om jag tycker hon är lite ung (hon blir 24 år då). Han är iofs 27-28 år och de har varit tillsammans ett par år och kommer att ha varit förlovade i två år innan de gifter sig. De bor även ihop och då lär man förhoppningsvis känna varandra ordentligt.
ReplyDeleteMin vigselring kommer ju också vara väldigt lik din! För du har väl en sådan du kallade Fire on Ice? Eller hade du ett "channel band"? Förresten har jag lärt mig en annan skillnad mellan anglosaxiska och svenska seder, som gäller just ringar. I Sverige bär man (oftast, man kan ju ha annorlunda pga att det är bekvämare så el dyl) förlovningsring innerst och vigselringen ytterst på fingret. Men i USA och England byter man plats så att säga för man ska ha vigselringen skyddad och närmast hjärtat. Bär du dem så?
Vad hade ni för tårta då? En som gick att frysa men som ändå inte var så god på första bröllopsdagen alltså? :)
Jag trodde det ofta var vals i USA också men det är tryckare som gäller alltså haha :)
Mitt eget bröllopsinlägg kommer snart! Promise! :)
Vilka fina foton från bröllopet! Och informativt inlägg. Kul detalj med James som the odd one. ;-) Ser hur som helst ut som om det blev en riktigt lyckad dag för de två och alla ni gäster! :-)
ReplyDeleteKul att få veta lite om de brittiska traditionerna! Och där äter man alltså tårtan före middagen? I och för sig är det väl kanske rätt bra, för det brukar ju komma fler till kyrkan än man har bjudit till middagen, och på så sätt kan man bjuda även dem på någonting i stället för att de bara lommar iväg efter vigseln.
ReplyDeleteVacker tårta. Det var ungefär så jag ville ha vår tårta, jag sa uttryckligen ifrån att det INTE skulle vara någon marsipan på vår tårta. Och så fick jag en tårta täckt av marsipan full med fula marsipanrosor och marsipanhjärtan!!!! Jag ville ha gräddtårta med färska blommor på. Jag är fortfarande sur för den där tårtan!
Kul också att ni har lyckats hålla ihop gänget, även om det inte blir så himla ofta varefter folk flyttar och får familj.
Kram!
Isflaket - Tack :) Haha, ja, och en extra detalj är att James var en av få engelsmän som bodde på studentboendet; annars kom folk från hela världen. Det var en trevlig dag; hade kanske varit kul med ännu mer fest men jag tror James och Jill var supernöjda och det är ju viktigast!
ReplyDeleteMarianne - Kul att bidra med lite kunskap! Just här fick vi i alla lite tårta på mottagningen innan middagen men är osäker på om det var just bröllopstårtan för sedan fick vi tårta efter middagen också som definitivt hade den "frosting" som tårtan hade. Jag tror också att det var fler inbjudna till vigseln och mottagningen än till middagen/festen, fast inte jättestor skillnad. Jag tyckte i alla fall att det var väldigt trevligt med både mottagning och middag.
Vad tråkigt att du inte fick den tårta du ville på ditt bröllop. Den här var som sagt inte marsipan utan någon slags - god - frosting (inte grädde alltså) om jag minns rätt.
Jag är så glad att vi hållit kontakten, även om vi såklart inte ses lika ofta som man skulle vilja.
Kram!
Anna, right on the money!!
ReplyDeleteJAPP, stora bröllop här. Trehundra pers är inte ovanligt. Tror mina svägerskor hade ca 25 gäster. SUZY, min yngsta svägerska hade 10 brudtärnor, 3 jr bridesmaids. Brian hade 10 marskalkar.
Japp, rätt om ringen också...Min vigelring har jag innerst, närmast hjärtat (channelband), sen förlovningen (solitär) och ytterst ringen jag fick då vi varit gifta i tio år (fire on ice).
KUL att ni ska på bröllop här nästa år!!!
SKITKUL!!!!
250 gäster ska det vara, inte 25...ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ
ReplyDeleteAnnika - Och visst är det fortfarande lite så att brudens familj betalar för detta stora kalas? 10 brudtärnor (eller 13 med de små) och 10 marskalkar är ju sjukt många!). Inte så konstigt att uttrycket "three times a bridesmaid, never a bride" har uppkommit för tjejer måste ju bli tillfrågade hela tiden känns det som om man ska ha så många.
ReplyDeleteSuch lovely pictures Anna:) I thoroughly enjoyed viewing them. Love the picture of the children dancing.
ReplyDeleteEdina - Glad you enjoyed the show! :) The children were really cute, both at the reception earlier in the day and at the party.
ReplyDelete