Tomorrow is my last working day before going on four weeks' leave - yay! I'm really looking forward to it, not because I'm sick of work as I actually like my job a lot and don't mind working at all, but I love travelling and visiting places and that's what holiday time is really for. That said, so far we only have one trip organised and are planning to spend the remainder at Peter's family summer house, unless the weather turns miserable and we're "forced" to book a last-minute trip to the sun. But going to the summer house is also a holiday of sorts - at least we're not at home doing chores.
Earlier in the week I read that according to scientific research, being on holiday/leave does not have any beneficial consequences. You may think that vacation makes you calm and relaxed and that you come back to work a better person. Nope. Studies show that Swedes' long leave periods (usually four or five weeks of consecutive leave in the summer) have very little, if any, effect. You are not happier afterwards and after a few days back at work your holiday calm will be gone.
The only measurable effect of vacation is that you are happier before you go than those not going on holiday. You enjoy the planning and having expectations on what is ahead. But when you're back at work you are equally happy as those who have been working throughout.
But I agree with the journalist; I'm not sure these research results are credible. Maybe planning and expectations and hopes are what gives us joy, more than the actual holiday. That must have some long-lasting effect on us. I certainly enjoy the planning part as much as the holiday, well, almost.
As the journalist point out, afterwards there are new knowledge, experiences and memories that can be cherished for a long time (and nowadays thousand of photos making it almost possible to forget!).
Or, maybe the Americans are right; two weeks' holiday and a few long weekends per year is plenty (a topic that has featured on a lot of blogs of Swedish expats in the US lately). But I doubt it.
Jag tror ändå att det är så att vara ledig en längre tid säkert ger en del fördelar för personer. Hälsomässigt. Om inte annat så kan ju en annars hög stressnivå sjunka för en längre tid vilket säkerligen kan ha konsekvenser. Visst, man ska självklart beakta att även semestrar KAN orsaka stress! Det är ju inte för inte som många skilsmässor/separationer faktiskt sker efter längre semesterperioder. Men på det stora så tror jag att ens livskvalitet ökar med mer ledig tid och att detta avspeglar sig på mycket. Det behöver ju inte diretk inverka på hälsan på så vis att man lever längre eller blir mindre sjuk, utan mer påsaker som att föräldrar kan spendera mer tid med sina barn vilket kasnke gör att barnens hälsa är bättre än om föräldrarna jobbade jämnt. Sedan är det även svårt att jämföra med t ex USA där alla som har jobb visserligen jobbar mr än i Sverige, men där det i många parförhållanden/familjer är en partner som är hemma på heltid vilket avlastar den som arbetar från det sk. "markarbetet". Något som vi inte alls har i Sverige i samma utsträckning. Dessutom tycker jag att det verkar vara en generellt stor skillnad på HUR man arbetar här jmfrt med Sverige. T ex så är organisationerna i Sverige plattare vilket gör att en och samma person ofta har ett stärre ansvarsområde (= mer jobb) än här där det är väldigt hierarktiskt. Jag tror att man genom att ha mer ansvar faktiskt har en större arbetsbörda, särksilt mentalt, och därför kanske behöver en lite längre ledighet mer än om man har mer begränsade arbetsuppgifter? Detta är en av anledningarna till att jag tor att utbrändhet inte alls förekommer som fenomen här i USA (iallafall inte rent teoretiskt) vilkt är ngt jag tycker är oerhört konstigt. När man ser till hur många långtidssjukskrivna och utbrända det finns i ett land som Sverige där man har nästan mest ledigt i hela världen. Detta både semestrar, föräldraledighet och VAB-dagar inräknat.
ReplyDeleteHär arbetar många på 2-3 olika jobb och har kanske max 2 veckor semester av vilka dekanske tar ut 1 per år. Plus ett par långhelger. That´s it.
Jaja, själv skulle jag mer än gärna ha 4 veckors semester på raken! Fy Fasiken vad SKÖNT det vore!!! :-)
Kramar!!!
just enjoy your holiday..
ReplyDeleteDet där med att ha glädje och pirrig lycka inom sig INNAN semestrar, helger, högtider eller vad det nu må vara och få så mycket glädje utav det. Det är ju verkligen sant. Det behöver ju inte vara "stora" saker som semestrar utan kan handla om t.ex. en nyårsafton, bröllop eller efterlängtad happening av nåt slag. Man ser framemot det, planerar, längtar och tycker det ska bli toppen. Sen kanske den där nyårsfesten blev rätt lam, avslagen och ingen höjdare, kanske t.om. en besvikelse. Men det spelar inte så stor roll, man hade ju i alla fall roligt veckorna innan då man såg framemot det och längtade. Så det kom liksom en massa plus ur det också.
ReplyDeleteExakt hur och vad som bäst funkar, passar en då det gäller det här med semestrar tror jag är så oerhört individuellt. Samt kanske kulturellt betingat. Vet man inte om något och inte känner till eller någonsin provat nåt annat kan man ju liksom inte sakna eller lida av det man inte har. Som när folk frågar mig om jag inte känner mig ensam, olycklig och påverkad av att inte växt upp med syskon. Eller när en kompis som är tvilling får frågan om det inte är konstigt ha en tvilling. Duh!?!?! Känner man ju då, det är ju det enda man känner till så det är omöjligt riktigt relatera till det andra alternativet, det har varit så hela ens liv och man kan ju inte längta efter något man inte har eller kan få.
Lång utläggning och parentes, men jag tror det är lite så med det här med amerikanerna och deras syn på semester. Utifrån kanske man kan tycka synd om dem eller med de värderingsglasögon man har på sig tycka det är ohälsosamt, konstigt och allt möjligt. Men de lider ingen nöd, det är det enda de känner till och så det "ska" vara så de verkar inte ens tänka på det.
Det här med hälsoeffekter och stress. Det jag tror är oerhört viktigt för en person i arbetslivet, det är inte hur mycket semester man har eller inte. Utan det är ens förmåga att känna man kan påverka sin arbetssituation och trivs på jobbet. En situation där man känner sig "fast" och låst kan skapa väldigt mycket negativ stress och negativa effekter för hälsan. Inte arbetsbördan i sig eller antalet timmar man jobbar. Det är ju stor skillnad på positiv och negativ stress.
Att t.ex. jobba 6h/dag men vistas i en miljö där stämningen på arbetsplatsen är dålig, mobbing kanske förekommer, man kanske vantrivs med sin situation med har svårt bryta den av olika anledningar (kanske tryggheten av att ge upp en fast tjänst, inte få något nytt pga man är för "gammal" eller vad det nu än må vara som är hindren i t.ex. Sverige). Det tror jag är väldigt påfrestande för människor, även om personen bara jobbar 6h/dag så blir dessa arbetsdagar väldigt slitsamma och nedbrytande. Medan en annan person som utvecklas, frodas och är på ett jobb där han/hon trivs och mår bra. Då spelar antalet arbetade timmar ingen roll.
I Sverige tycker jag man har en stor fokusering på antalet timmar och ledighet, som att antalet timmar avgör hur bra en person mår. Men jag tycker det är fel utgångspunkt, det handlar inte om det utan andra saker. En större bild än så.
I USA har man inte alls det här sambandet med arbetade timmar och hur det påverkar en, det är andra saker som man anser är viktigt för hälsan, välmåendet osv.
Olika utgångspunkter, värderingar, kulturer. USA och Sverige är verkligen så otroligt olikt. Det är något jag tänker mer och mer på, ju längre jag bor här, desto mer olikt känns länderna. Inte bättre, inte sämre. Bara olika.
Till sist så vill jag förstås önska dig en UNDERBAR semester!
Njut, njut och bara ha det skönt!
KRAM
Intressant. Själv behöver jag typ halva semestern för att sluta tänka på jobbet, så jag skulle inte vilja ha bara två veckor... Å andra sidan tycker jag att amerikanska skolåret verkar bättre än det svenska. De har ju ett långt spring break som ger lite andrum, det skulle vara bra här. Även om vi har många små helger under våren som ger en del ledigt.
ReplyDeleteKanske är därför jag gillar att dela upp min semester i smådelar, och kunna ta en vanlig måndag för att ligga i soffan och lösa korsord eller vad som helst. Då får man många sådana där små lyckoluckor : )
ReplyDeleteHa en riktigt skön semester nu!
Kram!
Saltistjejen - Tack för di långa kommentar. Just de hälsomässiga faktorerna är viktiga tror jag, även om semester inte är något slags panacea som artikeln antyder. Som du säger tar det ju ett tag för stressnivåer att sjunka. Sedan kan man ju givetvis vara stressad över andra saker, t ex något med familjen/relationen eller alla projekt man vill göra på huset under semestern. Men i allmänhet tror jag på ökad livskvalitet som du skriver. Och just det att de kanske inte löser svenskars problem med sjukskrivningar som är mer komplicerat/systemproblem, men har positiva bieffekter så att säga på människor, t ex tid med barnen. I alla fall båda föräldrarnas tid med barnen. För som du säger kan det ju vara en som är ledig mycket medan den andra jobbar väldigt mycket och inte har den tid med barnen (eller med partnern) som skulle vara mest optimalt för de inblandade.
ReplyDeleteJag håller med om ett platt organisation delvis kan orsaka mer stress eftersom alla har mer ansvar. Å andra sidan visar ju många studier att om man känner sig mer delaktig (och där ingår även ansvar) i sitt arbete och sin organisation (helhetsperspektivet) och att man kan påverka sin situation så blir man mindre stressad och det är även färre sjukskrivningar i sådana yrken/på sådana arbetsplatser. Men du kanske har rätt att med mer ansvar, desto mer semester kan man behöva. Jag kan iofs känna som jag tror jag skrev i inlägget att jag inte vill ha semester för jag behöver ha ledigt från jobbet utan mer för jag gillar att göra annat också, vill ha den tiden till att resa osv. Och jag har ett arbete med relativt mycket eget ansvar.
Jag tror dock utbrändhet finns i USA men kanske inte märks på samma sätt som i t ex Sverige eller Storbritannien eftersom trygghetssystemet är ett annat (eller inte finns). Dessa människor blir kanske arbetslösa istället och kommer igen efter en period av arbetslöshet (förhoppningsvis). De första teorierna och akademiska forskningen om utbrändhet/utmattningssyndrom kommer från USA http://en.wikipedia.org/wiki/Burnout_(psychology)
Men man tycker att med alla ledighet borde vi inte bli det men jag tror det handlar om så många olika faktorer där en utlösande faktor kanske är att vi faktiskt tillåts bli sjuka så att säga. Tyvärr. Och att vi finns kvar i systemet när vi är sjuka som jag nämnde ovan.
Synd att du inte får fyra veckors sammanhängande semester men skönt att du får lite i alla fall! Ligger efter med läsningen på din blogg men ni kommer väl till Sverige nu i augusti? Kommer ni till Stockholm någonting? Vore trevligt att ses även om det bara är en fika. Men förstår om ni har fullt schema.
Kram!
Bali villas - Thanks! I sure will!
ReplyDeleteAnne - Tack även för din långa kommentar! Perioden innan semester eller vad det nu är är nästan lika kul som semestern. Sedan finns det ju t ex bridezillas som tycker planeringen är bäst och sedan blir deprimerade efteråt; "was this it?" och det är ju väldigt tragiskt. De har nog svårt att fokusera på att planeringen i alla fall var kul. Nyckeln är ju att njuta av både ock, eller se planeringen och utförandet som olika delar av samma.
Jag har läst flera artiklar, t ex i Economist, om skillnaden i semester och attityder i Europa respektive USA. T ex skrev de en gång att de tyckte att det var konstigt att amerikanska barn har längst sommarlov i världen nästan medan deras föräldrar har kortast semester och problem som de orsakar. Och även menade de att de inte förbereder barnen för vuxenlivet där de kommer att jobba mycket med få ledigheter. Å andra sidan har de ju ganska lång skoldag fast tydligen inte så lång i internationella jämförelser. Men som du säger, man fortsätter ju enklast i invanda mönster och saknar inte något man aldrig haft. Men det är ju lite intressant att de flesta offentliga jobb i USA, t ex i Washington, har fyra veckors semester, medan privat sektor har två. Verkar ju som det offentliga länge tyckt att två inte är tillräckligt. Sedan tycker jag ofta amerikanare säger "å, jag är så avundsjuk på dina fyra veckors semester, det skulle vi ha", men å andra sidan kanske de inte ids arbeta för att USA ska införa flera
veckor. Det är intressant med Storbritannien också. Där är minimumdagarna per år 22 dagar men samtidigt har de ingen tradition/vana att ta ut något sammanhängande. De flesta svenskar har ju 25 dagar så skillnaden är inte stor. Men britterna tycker det är konstigt om man tar två veckor eller mer på sommaren. Men jag tror de delvis också hör ihop med skolan. Barnen där har lov, s k "half-term", var sjätte vecka och då tvingas föräldrar ofta ta några dagar här och där istället.
Du var också inne på det med påverkan på sin arbetssituation. Som jag skrev ovan till Saltis tror jag också att det är oerhört viktigt. Så stämmer alla de faktorerna in kan man jobba jättelänge utan att bli stressad. Men om balansen rubbas så att säga kan det ha negativa konsekvenser. Mycket utbrändhet sker ju också i jobb/yrken där det kanske är litet eget ansvar/påverkan samt yttre faktorer såsom besparingstider osv. Sedan är det ändå bra att man pratar om timmar också, så att det finns en grundtrygghet i form av klara rättigheter och skyldigheter. Men jag tror på flextid och komp i de flesta branscher/yrken!
Kram!
Skolfröken - Jag tänker en hel del på jobbet också, men inte på ett negativt sätt. Men jag kan tänka mig att i ditt jobb kan det vara lite annorlunda. Du behöver säkert varva ner på ett annat sätt.
ReplyDeleteSom jag skrev här ovan har det amerikanska skolåret ganska mycket ledighet, i alla fall på sommaren. Men jag tror Sverige har mer lov resten av året, eller samma. Amerikanarna har ju ofta en vecka kring påsk (spring break) men det har ju svenska barn också och svenska har ju sportlov också. Britterna däremot har kort sommarlov (max sex veckor) men har två-veckors lov var sjätte vecka. Kram!
Marianne - Så har aldrig varit den som tagit fyra veckor i rad? Men jag gillar att kunna ta tre-fyra veckor på sommaren men sedan ha dagar just så att man kan ta en långhelg då och då. Kram!
Oj, här var det många och långa kommentarer (som jag inte direkt läst). Jag har det också helt klart mycket bättremed 5 veckors semester än bara två. Kanske kan de negativa resultaten hänga ihop med teorin om att de flesta skillsmässor kommer efter semestern. Man klarar kanske fint 2 veckor tillsammans, men inte 5 - dvs de positiva långa semestrarna väger lika tungt som de negativa långa semestrarna och summasumarum blir 0...?! Kanske. ;-)
ReplyDeleteIsflaket - Ja, det blev många LÅNGA kommentarer på detta inlägg vilket är lite kul men förstår att du inte hinner läsa dem.
ReplyDeleteDu kan ha rätt där om skilsmässor, eller även om de inte leder till skilsmässor kanske problem kommer upp som man kanske inte löser just då utan tar sin tid. Sedan är det väl kanske också så att problem eller bara den vanliga arbetsbördan på jobbet inte försvinner för att man är borta utan när man är tillbaka så måste man ta itu med det. Därav är man snart tillbaka i rutiner och stress igen. Å andra sidan tror jag man ofta kan vara laddad för att ta ny tag efter semestern. Jag tror nog att längre semester är bäst ändå, i allmänhet, och även för hälsan som vi diskuterade en del ovan.