Another challenge is circling the blogosphere; this one reached me through Marit.
Rules
* Describe the rules
* Answer all questions
* Select 6 persons to challenge in turn
* Let the person who challenged you know that you have accepted the challenge
Five things on your "to do" list today
1. Go to work despite bad cold
2. Cancel dinner plans with friends (unfortunately, due to cold)
3. Calculate division of costs between Peter and myself for our summer travel
4. Book rental car for US trip
5. Blog and read the usual suspects (i.e. my favourite blogs)
I left work a bit early but managed most of the day with my little pile of tissues, cough drops, nasal spray and Savlon (to stop getting a dry and red nose) beside me. The rest is also accomplished except for the rental car but Peter is looking at that as we speak (or I write I should say).
What did you do ten years ago?
In 1998 I studied Political Science at the University of Uppsala for a term before moving to London to continue my studies (ended up staying for four years). I spent the summer in Darien, Connecticut (US) with the extended family of my 1995-96 aupair family and helped out hauling the kids around to different sports and other activities. I met a number of people who are still very good friends even if I don't see that very often these days.
Places where you have lived
--> 1995: Södertälje
1995: New Jersey
1996: Pittsburgh
1996: Södertälje
1997-98: Uppsala
1998-2000: London
2000-2002: Oxford
2002-03: Brussels
2003 -->: Stockholm (Hallunda, Hammarbyhöjden, Årsta and Gärdet/Östermalm)
Five things you would do if you became a billionaire
1. Pay off my student debts
2. Help my family with anything monetary they might need
3. Travel the world
4. Buy my dream house in Stockholm and a flat/house in London, New York and somewhere sunny and hot
5. Donate to charity
A lot of people have done this challenge already but I take my chances and pass it on to Fröken Johanna, Anne, Anna, Johanna, Petra and Nonna.
Haha, rolig formulering där. The usual suspects ;) Den gillar jag.
ReplyDeleteDet är i augusti er USA-resa drar igång eller hur? Längtar ni?
Du har, som jag ju förstått tidigare, bott på väldigt intressanta platser och varit med om mycket spännande din ringa ålder till trots.
Jag är lite nyfiken på din engelska, känner du dig mest influerad av brittisk engelska efter dina år i England eller har din amerikanska vistelse som aupair påverkat din engelska mer (jag tänker på uttal, uttryck och sånt).
Anne - Ja, jag tänkte jag ville variera språket där lite men var ju tvungen att förklara vad jag menade med att skriva "favourite bloggers" i parantes :)
ReplyDeleteVi åker redan den 27 juli men det är ju framför allt augusti vi är borta. Först ska vi vara i NYC i 4 dagar och då ska jag försöka möta upp med Saltis!
Vi har längtat men har faktiskt inte hunnit tänka på det så mycket i o m att vi hade en liten minisemester på Gotland i helgen som var. Men när vi kom hem kom vi på "just ja, det är ju bara två veckor till vi åker, vi kanske borde boka hyrbilen och B&B i New England!". Så igår blev hyrbilen bokad och idag ska jag kolla upp B&B (gjorde research tidigare men vi måste bestämma vilken rutt vi ska ta).
Jag tycker inte att min ålder är så "ringa" men okej då! Jag har nog hunnit med en hel del ändå! :)
Jag blir nog aldrig helt fri min amerikanska accent (eller influenser av) efter aupairåret i USA. När jag kom hem och pluggade A-kursen i engelska i Uppsala (en termin) tyckte läraren också att jag skulle välja det som jag var bäst på och det var enligt henne då amerikansk engelska. Så när vi övade uttal och fonetik och när jag skrev var det amerikanska engelska som gällde.
Även om jag senare bodde i Storbritannien i fyra år så tror jag det där året när jag var 19-20 verkligen satte sig så den engelska jag pratar nu - uttal alltså - är en slags blandning av brittisk och amerikansk engelska med inslag av svensk accent. Amerikanarna brukar tycka att jag pratar brittiskt medan britterna hör amerikanskan. Men vad gäller uttryck o dyl använder jag de brittiska. Jag stavar även brittiskt. Så det är ungefär så det ligger till!
Utmaningen är gjord!
ReplyDeleteJohanna - Då ska jag kolla!
ReplyDeleteIntressant höra, tack för ditt svar!
ReplyDeleteJag tror mycket händer i åldrarna upp till kanske 20-21. Jag har kompisar som varit aupair i England runt 19-20 åldern och därefter haft lite olika mellanspel men sen hamnat i USA i längre perioder. Men året 19-20 är det som mest influerat deras engelska uttal. Precis som du säger (ja, omvänt då, du var först i USA) att det året påverkat dig mycket.
På samma gång märker jag hur svårt språket blir som äldre, jag har träffat flera här som bott här + 10 år och mer, men likväl hör man tydlig svensk accent och uttal.
Jag kommer ju ihåg hur de som åkte iväg ett år på high school eller som aupair. De kom sen hem och pratade amerikanska eller brittisk engelska. Men nu kan man som "vuxen" bo här i en himla massa år och likväl är man fast med sitt svenskklingande uttal. Som sagt, det är nåt som förändras ju äldre man bli och äldre i det här sammanhanget är nog äldre rätt tidigt....
Anne - Kul att bidra med lite läsning! ;)
ReplyDeleteDet är nog sant det du säger att de där åren spelar större roll för språket än om man flyttar någonstans när man är äldre, t ex 30. Sedan tror jag iofs att vissa helt enkelt har en språkbegåvning. T ex en tjej på mitt jobb, hon har bara bott typ 4 månader i England för kanske 8-10 år sedan och sedan har hon jobbat på ambassaden i 6-7 år nu. Hennes engelska är spotless trots att vi nog pratar 50-50 engelska-svenska på jobbet. Alla tror att hon är brittisk. (Hon pratar ganska posh också :)
Kul att läsa dina svar, glömde ju att kommentera här innan jag svarade på utmaningen!!
ReplyDeleteIntressant att läsa att du bott i Pittsburgh och New Jersey, det får du gärna skriva mer om någongång! Pittsburgh känner jag verkligen inte alls till men det "känns" som en väldigt industriell stad (och så tänker jag på Pingvinerna, dvs hockeylaget!)?? Eller det kanske du har redan skrivit om?
Jag lärde ju mig engelska förresten i England när jag bodde där som 13-14-åring men tycker ändå att jag ibland låter väldigt amerikansk, alltså relativt sett när jag talar med britter...
ReplyDeleteJag tycker att det är fascinerande att höra svenskar som talar med en utpräglad brittisk accent, de talar ofta så himla "posh" vilket jag inte känner någon britt som gör (jag brukar inte umgås i de högre samhällskikten när jag är i England, ha ha)!? Undra varför? Alltså var snappar de upp den accenten egentligen?
Petra - Jag bodde iofs i en förort, Wexford (mest känd för att Christina Aguilera kommer därifrån), men vi var ju en del inne i stan. Jag var faktiskt aldrig på en ishockeymatch där men jag såg däremot både baseball och amerikansk fotboll. Har nog inte skrivit om det någon gång så det kanske är en bra idé. Ska fundera lite! Har funderat på att skanna in mina foton från den tiden så därifrån kanske jag kan få lite uppslag. Har knappt tittat på de där fotona på år och dar!
ReplyDeletePetra - Missade din andra kommentar!
ReplyDeleteJag tror det är för att det är så mycket amerikansk TV och film, så det är ju det man hör hela tiden (även om jag följer en del superbra brittiska deckare).
De som däremot plockar upp "the Queen's English" kanske gör det för att den ändå är enklare och mer tydligare än diverse andra brittiska dialekter. Dessutom har ju BBC generellt sett haft presentatörer och programledare med "posh" accent. Det är mer på senare år som dialekter blivit mer accepterat (gäller väl SVT också). Jag tror inte att det är för att umgås med så många "posh" britter heller! :)
Här får ni lite annat och fundera på än bara uttal, accenter och dialekter med mera att tänka på.
ReplyDeleteFörst, speciellt till Petra h: Vill du se industriella miljöer ala Pittsburgh här i Sverige så kan jag ge dig några tips. Sedan kan också från mycket säker källa meddela att jag har mött och känner ett antal britter som inte tillhör någon överklass eller är speciellt snobbiga de har bara gått på universitet de bara besitter en ordrikedom som de använder sig av för att på ett så bra sätt som möjligt försöker beskriva den verklighet de lever och verkar i. Förväxla inte det med "posh".
Och ordet över till Bill Gates, jag skulle haft en bild med på honom också men ni vet ju ändå hur han ser ut så det får gå ändå.
Love him or hate him, he sure hits the nail on the head with this! Bill Gates recently gave a speech at a High School about 11 things they did not and will not learn in school. He talks about how feel-good, politically correct teachings created a generation of kids with no concept of reality and how this concept set them up for failure in the real world.
Rule 1: Life is not fair - get used to it!
Rule 2: The world won't care about your self-esteem. The world will expect you to accomplish something BEFORE you feel good about yourself.
Rule 3: You will NOT make $60,000 a year right out of high school. You won't be a vice-president with a car phone until you earn both.
Rule 4: If you think your teacher is tough, wait till you get a boss.
Rule 5: Flipping burgers is not beneath your dignity. Your Grandparents had a different word for burger flipping: they called it opportunity.
Rule 6: If you mess up, it's not your parents' fault, so don't whine about your mistakes, learn from them.
Rule 7: Before you were born, your parents weren't as boring as they are now. They got that way from paying your bills, cleaning your clothes and listening to you talk about how cool you thought you were. So before you save the rain forest from the parasites of your parent's generation, try delousing the closet in your own room.
Rule 8: Your school may have done away with winners and losers, but life HAS NOT. In some schools, they have abolished failing grades and they'll give you as MANY TIMES as you want to get the right answ er . This doesn't bear the slightest resemblance to ANYTHING in real life.
Rule 9: Life is not divided into semesters. You don't get summers off and very few employers are interested in helping you FIND YOURSELF. Do that on your own time.
Rule 10: Television is NOT real life. In real life people actually have to leave the coffee shop and go to jobs.
Rule 11: Be nice to nerds. Chances are you'll end up working for one.
If you agree, pass it on.
If not, delete it.
If you can read this - Thank a teacher!